METALsurf: Alutrade deltar i projekt för enhetliga ytklasser – för färre reklamationer och bättre hållbarhet
Alutrade AB är en av flera parter som deltar i Vinnova-projektet METALsurf, som ingår i det strategiska innovationsprogrammet för metalliska material. Projektet drivs av Högskolan i Halmstad och syftar till att minska kostnader och ledtidsförluster inom aluminiumproduktion genom att lägga grunden för en enhetlig och objektiv klassificering av ytkrav.
Projektet involverar en rad olika aktörer i aluminiumprodukternas värdekedja från gruva till kund, samt forskningsutövare inom ytområdet. Arbetet genomförs inom ett antal arbetspaket där objektiva och subjektiva bedömningsmetoder utforskas och verifieras på demonstratorprodukter. Projektet förväntas leda till ny standard och klassificeringsmetoder anpassade till objektiva och subjektiva ytkrav för metallmaterialen, vilket kommer att öka flexibiliteten för de olika aktörerna i tillverkare-beställarrelationer och minska kassationer och därmed bland annat göra miljövinster.
Idag har Alutrade en standard med ytklasser 1-5, vilket är vanligt inom branschen. Men idag saknas det en enhetlig bedömningsstandard för ytfel och defekter. Genom METALsurf hoppas Alutrade kunna hänvisa till samma standard som branschkollegor och på så sätt underlätta för kunderna att förstå bedömningen av ytorna.
En hållbarhetsfråga
Katarina Blomkvist, som är kvalitets- och miljöchef på Alutrade, har deltagit i projektets styrgrupp samt bidragit med prover och annat som projektet har behövt. Alutrade har också hållit utbildningar om ytfel och defekter för sina kunder.
-Ytor är en av de största orsakerna till reklamationer. Ett nytt, standardiserat sätt att med enkla hjälpmedel kontrollera ytorna är målet, säger Katarina. Det blir lättare för kunderna att förstå och det blir lättare för oss att kommunicera vad som är viktigt. Samtidigt kan vi kassera mindre av annars bra material och därmed uppnå ett mer hållbart utnyttjande av materialet.
Alutrade har redan gjort interna förändringar tack vare projektet. Exempelvis har man investerat i ljusskåp för att bättre kunna inspektera ytor, vilket man inte haft tidigare. Man har även haft utbildningar om ytor med personalen.
Katarina poängterar att ytor hänger samman med miljö och hållbarhet på flera sätt.
- Pratar man om återvunnet material så är det kanske så att ytor får stryka lite på foten. Ska vi kassera material på grund av små ytfel så behöver vi väga in miljödelen också. Ytan är viktig, men den är inte allt. Vi har börjat ställa frågan till våra kunder om det kanske kan gå bra med en liten avvikelse, i stället för att kassera annars bra material. Men någon måste våga vara först.
Skapat konstruktiva diskussioner
Projektet tappade lite tempo på grund av Covid-19-pandemin men förlängdes för att kunna genomföras. Sabina Rebeggiani som är lektor i maskinteknik, arbetar med projektet vid Halmstads högskola och tycker att det är ett intressant projekt.
- Forskningsprojektet har sammanfört företag från hela leverantörskedjan vilket har bidragit till många bra diskussioner kring vikten av att ha en samsyn och företagen ’tvingas’ att ta sig tid att prata med varandra. Att projektet leds av akademin har setts som en fördel då vi kommer in som en neutral part med en generell approach och förhoppningsvis utan förutfattade meningar – i alla fall inte samma som ute i industrin.
Även Katarina tycker att det har varit positivt att se att alla projektets deltagare har varit måna om att faktiskt få fram ett resultat i frågan och att alla varit överens om att det är viktigt.
- Det har varit jättespännande att jobba med alla olika företag och aktörer! Det har funnits en generell önskan om att hitta en lösning på detta tillsammans.
Projektets resultat
Projektet har mynnat ut i ett utkast till verktyg för att beskriva önskad ytkvalitet med mätbara parametrar. Verktyget omfattar även en defektklassning med en gemensam terminologi. Förhoppningen är att detta verktyg ska överbrygga och främja kommunikationen mellan olika parter inom leverantörskedjan – från kundönskemål och design intention via produktion och färdig produkt.
- Vi är väl medvetna om att det tar tid att både skapa och implementera nya arbetssätt, men hoppas på en fortsättning av projektet där vi kan jobba vidare med att fylla på verktyget som syftar till att skapa ordning och systematik I en komplex problematik. Bland annat ska utbildningsmaterial tas fram och så måste verktyget testas på riktigt! Förhoppningen är att verktyget ska kunna översätta de visuella krav som finns idag, samt sätta mätbara krav på ex. Yttopografi och defektstorlekar och antal defekter/arealenhet för att komma ifrån visuella bedömningar som ofta blir mer subjektiva, säger Sabina Rebaggiani.
