Ordlistan

Aluminium

Aluminium är ett metalliskt grundämne som förekommer i naturen i förening med syre, till exempel aluminiumoxid. Det brytvärda mineralet för aluminiumtillverkning heter bauxit. Aluminium är det tredje vanligaste grundämnet efter syre och kisel.

Automataluminium

Vid automatbearbetning av detaljer är kraven stora på hög skärhastighet, hög matning och god ytfinhet. Man väljer då en legering som innehåller bly eller vismut, eftersom dessa ämnen förbättrar skäregenskaperna. De legeringar som benämns automataluminium är EN AW 2007, 2011, 2030, 6012, 6262 och är de som är bäst för automatbearbetning av detaljer i stora serier. Automatlegering ger detaljer rätt egenskaper samtidigt som driftsäkerheten ökar rejält.

Anodisering

Anodisering är en ytbehandlingsmetod som används för att ge aluminiumprodukten ökad beständighet mot korrision, dekorativa ytor med beständig färg och glans, elektriskt isolerade ytor eller underlag för limning eller lackering. Anodisering är en elektrokemisk process som förstärker det naturliga oxidskiktet.

Bauxit

Aluminium är i naturen alltid bunden till andra grundämnen, framför allt i de allmänt utbredda silikaterna och i svårlösliga hydratiserade oxider. Det är oxiderna, främst bauxit, som nu utgör råvara för framställning av aluminium. Bauxit finns huvudsakligen i det subtropiska bältet. Bauxit är uppkallad efter den första fyndorten Les Baux i Frankrike.

Bockning

Bockning av aluminium kan utföras både genom kantbockning av plåt och som bockning av profil över bockmall. Generellt kräver aluminium en mycket varsammare bockning än t ex stål. Bockningsradien måste därför väljas väsentligt större.

Brottförlängning

Brottförlängning anger den procentuella förlängningen som erhålls över ett specifikt mätområde på ett provstycke som dragbelastats intill brott.

Brottgräns

Brottgränsen anger den dragspänning i N/mm2 som ett provstycke skall belastas med för att brott skall uppstå.

Galvanisk korrosion

Galvanisk korrosion kan uppstå när olika metaller är i metallisk kontakt med varandra, samtidigt som det finns en kontinuerlig elektrolytbrygga mellan metallerna. I vanliga fall är det den oädlaste metallen som korroderar och den ädlaste som skyddas mot korrosion. Aluminium är ofta den oädlaste metallen och därför är risken för korrosion större än för de flesta andra konstruktionsmaterial.

Gaswolframsvetsning (TIG)

TIG-svetsning utförs normalt med växelström och med argon som skyddsgas. Elektroden är av icke smältande typ. Vanligen används ren wolfram eller wolframlegeringar som elektrodmaterial. TIG-metoden används vid manuell och mekaniserad svetsning och lämpar sig för tjocklekar från 0,5 mm och uppåt.

Gasmetallbågsvetsning (MIG)

MIG-svetsning utförs med likström och med argon eller argon/heliumblandningar som skyddsgas. Svetshastigheten för MIG är större än för TIG-metoden. Den snabba svetsningen medför att storleken på det värmepåverkade området i grundmaterialet blir mindre än för andra svetsmetoder.

Göt

Utgångsmaterialet vid pressning eller valsning av aluminium är ett göt.

Hårdhet

Hårdheten anger materialets förmåga att motstå ett hårt föremål som trycks in i materialet. Exempel på en mätmetod för hårdhet är Brinell.

Härdbar legering

En legeringstyp som får sin hållfasthet genom utskiljningshärdning (värmebehandling) och som används för profiler. Icke härdbara legeringar får sin hållfastighet genom ökade tillsatser eller genom kallvalsning och används i första hand för plåt, folie och band.

Infärgning

Det finns flera sätt att infärga ett anodiseringsskikt. En av de vanligaste metoderna är att anodisera i svavelsyra och därefter på elektrolytisk väg föra in ett färgpigment i nedre delen av skiktets porer. Sedan eftertätas anodiseringsskiktet. Det finns flertalet färger att välja mellan, allt från champagne till svart.

Korrosion

Aluminium är mycket korrosionshärdigt. En nybildad aluminiumyta överdras så gott som direkt av ett skyddande oxidskikt genom metallens reaktion med syre. Om oxidskiktet skadas mekaniskt återbildas det omedelbart.

Lackering

Pulverlackering av aluminiumprofiler är en lösningsmedelsfri och miljövänlig lackeringsmetod. Våtlack kan läggas på med metoder som doppning, sprutning, rollning eller ridålackering. En fördel med lackering är att många lacker har god vidhäftning och att formning av produkten kan ske efter lackeringen.

Laserskärning

Laserskärning av aluminium med oxygen som skärgas används ofta för tjocklekar från 0,5 mm. Smala snitt med hög skärhastighet och god snittkvalitet uppnår man med denna metod.

Legering

För att uppnå många användningsområden och en produktförbättring sker ofta tillsats av andra metalliska grundämnen. Legeringstekniken tillåter att man förändrar grundmetallens egenskaper vad gäller exempelvis hållfasthet, hårdhet, formbarhet, ytegenskaper korrosionshärdighet, svetsbarhet och ledningsförmåga. När det gäller aluminium för profiler är de vanligaste legeringselementen magnesium och kisel. Andra är mangan, koppar, zink, vismut, krom och titan.

Naturanodisering

Anodisering utan infärgning. Aluminiumoxiden är transparent och då syns den naturliga ytan igenom.

Olegerat aluminium

Aluminium legeras så gott som alltid med olika metaller för att erhålla specifika egenskaper. De vanligaste legeringsämnena är kisel (Si), magnesium (Mg), mangan (Mn), koppar (Cu) och zink (Zn). Legeringar som innehåller högst 1,0 viktprocent järn och kisel tillsammans kallas olegerat aluminum eller renaluminium.

Screentryck

Screentryckning är en metod som används för att göra tryck på släta material. Färgen trycks direkt på detaljen genom en schablon.

Sträckgräns

Sträckgränsen anger den dragspänning i N/mm2 som krävs för att ge ett provstycke en varaktig förlängning på 0,2%.

Strängpressning

Produktionsmetod där aluminiumgöt värms upp till 450-500 grader. Utgångsmaterialet vid strängpressning är runda, legerade göt som efter uppvärmning pressas med högt tryck genom ett profilverktyg. När profilen kommer ut sker kylning omedelbart med luft eller vatten.

Tampotryck

Tampotryckning är en metod som används för att göra tryck på rundade material och svåråtkomliga ytor.

Ämnesrör

En beteckning för grova rör som man med fördel kan använda i stället för rundstång, vilket minskar bearbetningskostnaderna. Ämnesrören är tillverkade över dorn, vilket gör att det ej finns några välvzoner. Ett stort antal ämnesrör kan levereras från lager. Se vidare under valsrör och sömlösa rör.